Business strategies in fishing - Rabin Kianifar
Fisket har under en lång period fungerat som en resurs där den som varit först till kvarn har kunnat ta så stor del som möjligt. Detta har gjort att fiskarna har fått incitament till att maximera sina vinster genom att använda sig av enorma flottor och större redskap för att dra in massiva mängder fisk, vilket både hotat småbåtsfisket och inte minst orsakat överfiske. Genom att inte ha äganderätter kommer ett marknadsmisslyckande ske för fisket där man hela tiden vill maximera sin vinst genom att öka mängden fisk som fiskas, vilket i slutändan leder till att fiskebestånden blir utfiskade och att man inte kan få upp mer fisk framtiden (Havsmiljöinstitutet).
Genom att ha äganderätter till fisket kan vi fördela resursen så fiskaren bara får fiska en viss bestämd mängd fisk. Med dessa fiskekvoter som styrmedel kan vi motverka allmänningarnas tragedi på utnyttjandet av denna fria naturresurs. Fiskeregleringen ger effekter på fördelningen av resurser genom att fisket begränsas till hållbara nivåer, vilket gör att alla fiskare inte kan ta upp lika mycket fisk som tidigare. Detta kan tänkas ge förluster ur ett ekonomiskt perspektiv men är en långsiktigt fördelaktig metod, eftersom man möjliggör ett fiske även i framtiden. Att begränsa fiskebestånden som har höga kommersiella värden genom att fördela resursen med TAC som beskriver den totala tillåtna fångstmängden skapar vi en mer rättvis konkurrenssituation där varje nation får en viss kvot att fiska för. Dessa kvoter delas sedan upp till fiskare av respektive land med bestämda kriterier. Med denna metod kan man försäkra att varje nation håller en relativt stabil nivå av sitt fiske. När en fiskarts kvot har blivit full utnyttjad få den inte överskridas. (Europeiska kommissionen 2014)
Jag anser att det är nödvändigt att lösa denna problematiken med överfiske då havens fiskebestånd överutnyttjas. Det är viktigt att ha internationella styrmedel och regleringar eftersom områden i öppna hav inte tillhör olika nationer utan är svårkontrollerade och mer eller mindre laglösa, många fiskefartyg åker just utanför landsgränserna för att få ökade möjligheter för att fiska friare. Många fiskare kan ha en ”open access” bild om det öppna havet som att den är en oändlig resurs som tillhör alla.
För att lösa problemet har man bestämt att fiskekvoterna gäller för det landet där fartyget är registrerat. Om ett svenskt fartyg åker ut på öppna hav och fiskar kommer dennes kvot räknas med ändå när fartyget kommer i hamn. Dock finns det fortfarande nationer som inte anslutit sig till dessa förordningar eller inte bryr sig om dessa regelverk, vilket möjliggör att vissa fartyg som går under deras länders flagg kan fiska helt fritt och riskera att förstöra miljön och utrota bestånden.
Havsmiljöinstitutet. Ekosystemansatsen i teori och praktik. http://www.havsmiljoinstitutet.se/seminarier/hav-och-samhalle/ekosystemansatsen [2015-03-09]
Europeiska kommissionen. (2014). Fiskekvoter. http://ec.europa.eu/fisheries/cfp/fishing_rules/tacs/index_sv.htm [2015-03-09]
- Rabin Kianifar
